Asfaltens filosofi

Vad som en händer så är det alltid tröttheten som förstör, tänker hon.
Och det är ju faktist sant.
Hon orkar inte, hon orkar ingenting, hon bara ligger ner på asfalten. Det är kallt.
Stjärnor i himlen, de snurrar. Blicken kan inte fokuseras på stjärnorna.
Kallt, hon stänger ögonlocken.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0