Sonett

In i vatten vi med våra sinnen flyr
Sakta låter vi vår kropp bli helt naken
låter vår mun fyllas av den saltsmaken
innan morgonen på oss sen stillsamt gryr

Genom vida galaxers ögon vi syr 
Tillsammans springer vi över isflaken 
och återigen står jag här nyvaken 
Vår kärlek fastslagen i miniatyr

Vridna leder som vi med vatten fyller
Bubblor leder vår väg mot evigheten
Här lever vi i perfekta idyller

Jag kommer nog aldrig glömma fräckheten
Den verkligheten där du mig förgyller
Låt oss nu mörda den här dumheten


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0