Ögon i min rök
Cigaretter, och cigarettrök. När jag var mindre brukade jag hålla andan när jag gick förbi människor som rökte. Jag tog ett djupt andetag och tittade föraktfullt på dem när jag gick förbi. Det gör jag inte längre, det passar sig inte. Dessutom har jag börjat gilla röken, så istället för att hålla andan andas jag in så mycket av röken som möjligt. Njuter av det.
Jag brukar ha en dröm där jag står i ett stort ljust rum med viktorianska fönster. Människor jag känner eller inte känner finns ibland i rummet, de småpratar med mig där jag står framför fönstret och ser ut på ett engelskt landskap med en sjö. Och jag röker, storröker, cigarett efter cigarett efter cigarett. Så fort cigaretten tar slut tänder jag en ny med en guldfärgad tändare. Och ingenting är njutbarare än att känna röken i lungorna, att låta den stiga mot taket med stuckatur och sedan föra cancerpinnen mot läpparna igen.Jag kollade upp vad en sådan dröm skulle kunna betyda och jag fick två svar. Antingen så oroar jag mig för att en människa som står mig nära ska komma på mina hemligheter eller så ska jag träffa en flörtig person. Själv tror jag att jag mår bra, jag mår ju bra när jag vaknar.
Jag har inga planer på att börja röka. Om någon bjuder mig tackar jag ja, men jag tänker aldrig börja röka för rökandets skull. Det är onödigt. Men vem vet, jag kanske ändrar mig, det skulle inte vara första gången.