Jag bor i ett sandslott med höga pelare som kastar gnistrande skuggor. 

Min hjärna och jag vandrar här bland ölsaft, cigarrökelse och bilder av azurblå kroppar som stretchar sona arbetarmuskler. Jag häller mysk över dem en moderskyss innan jag slår dem med skampålen. 

Grönt pumpas ut i väggarna av slottets aortaliknande center och efter en alldeles perfekt tidsrymd förvandlas allt till blad. Ensam är jag, omringad av alla vackra ting som bildar mitt liv. 

Jag röker min dromedarcigarett och kyrkotonarter ekar under takets knoppiga valv. Lägger mig under mitt kokongtäcke och bryter sakta sönder hjärnan.