Små bubblor av luft, återgivna men oftast övergivna. De pulserar nu av rörelse. Från grönt till lila som viner genom glaset. Bakom, näsa och mun som ger liv. En ström av ett andetag som klistrar en lätt imma på glaset.

Inuti, virvel och vind. En skör andning som bildar detta kosmos, spränger pojkens bröst och kastar kraft åt glasets många hörn. Spektrumet bildar fyrverkerier som finner sina mittpunkter i bladbubblorna.

 

Sedan förändras bilden. Vinden blåser och rutan förmas till en glashand med samma känsliga bubblor. Den doppar sina fingertoppar i en göl och låter sedan vattnet droppa från fingrarna. Sedan för han fingret till läppen och känner där en grumlig smak av salt.