?
Det övergår mitt förstånd att det fortfarande finns folk som läser den här bloggen. Så många gånger som jag övergivit den i halvår i sträck!
I Ett
Rök som stiger upp i snökosmos
Lilla lilla hjärtkosmos
Spela videospel och kickflippa molekyler
Snälla lilla basgång låt mig vibrera med
Låt mina korta shorts bli svettiga och mig bli varm i skinnet
Mina solglittriga fingrar väntar på att få träffa dig. Glimma över din kropp.
Dina ögon väntar på att få se mig ta på min röda klänning, ta av.
Leta efter mig över stan, under solstänkta ansikten och hårdnad hud.
Lilla lilla hjärtkosmos
Spela videospel och kickflippa molekyler
Snälla lilla basgång låt mig vibrera med
Låt mina korta shorts bli svettiga och mig bli varm i skinnet
Mina solglittriga fingrar väntar på att få träffa dig. Glimma över din kropp.
Dina ögon väntar på att få se mig ta på min röda klänning, ta av.
Leta efter mig över stan, under solstänkta ansikten och hårdnad hud.
Puttra på, lilla Köttåg
Mina spindelvävsmuskler sträcker på sig. Jag känner mig blå, som om små blomknoppar slagit ut på min hud. Blodkroppar... Det stramar så konstant i bröstet. Som om en stor svart drake sitter och sprutar slemfylld eld mitt i mellan mina lungor. Slemmet stelnar. Sedan flyger draken med sina nålfyllda vingar rätt upp och ut mellan mina hjärnhalvor.
Jag reser mig upp ur min mumifierade stol och spyr galla över alla jag möter. Stänger in mig i garderoben, rädd för mig själv och allt det jag säger. Rädd för getingar som sticker hål omplaskande av min hjärnvätska. Rädd för gigantiska händer som greppar genom väggarna när jag sover. Rädd för er alla, för dig...
Bestämde mig för att twitter är vad man ska ha
Och så färgade jag håret rött som torkat blod
Kokong
Jag bor i ett sandslott med höga pelare som kastar gnistrande skuggor.
Min hjärna och jag vandrar här bland ölsaft, cigarrökelse och bilder av azurblå kroppar som stretchar sona arbetarmuskler. Jag häller mysk över dem en moderskyss innan jag slår dem med skampålen.
Grönt pumpas ut i väggarna av slottets aortaliknande center och efter en alldeles perfekt tidsrymd förvandlas allt till blad. Ensam är jag, omringad av alla vackra ting som bildar mitt liv.
Jag röker min dromedarcigarett och kyrkotonarter ekar under takets knoppiga valv. Lägger mig under mitt kokongtäcke och bryter sakta sönder hjärnan.
Återkomma? Kanske
Gränsen på din kärlek
Lite uttråkad
Saker jag tycker om
När jag känner mig vacker bara för att jag är så lycklig
Att känna mig behövd/speciell/älskad
Att se på disneyfilmer
Flöjtspel
Resa någonstans där jag aldrig varit förr
Långa kvällar med vänner
Nya snygga underkläder
Dimma
Färgglada kläder
Att känna mig tacksam för att jag får leva
Konst
Långa kramar
Energi
Att skaffa mig kunskap
Någon slags självbekännelse
Vegetabila inte vegitabila
Livsfilosofi
Jag tänker överge den här bloggen tills jag behöver den igen. Jag kommer bara publicera verk jag åstakommit, inga fler halvdana, gnällande texter. Det är dags för förändring.
Sömn
Jag kan inte sova
Jag har ont i magen och kan inte sova
Jag mår illa och jag kan inte sova
Rummet spinner och jag kan inte sova
Kan inte sova
Världen bästa kärlekssånger
Klockan tio i elva
Jag står i mina vackraste underkläder och röker ut genom fönstret. Ser hur läppstiftets rosa färg fastnar på filtret, fryser lätt när vindarna drar in över min kropp. Försöker koncenterar mig på gatans tysta liv istället för på mitt inskränkta, instängda och kvalmiga rum. Helt ensam i min egna värld, självmant instängd i mitt slott. Röken bränner i lungorna. Dire Straits sjunger om Romeo och Juliet i bakgrunden och texten får en klump att växa i halsen.
.
Jag FÅR inte bry mig.. Helvete!
.
Jag tror jag behöver förlora lite av verkligheten och förlora mig i fantasi.
.
Har du någonsin varit ensam i en folkmassa?
Bara..
Solen susar i min glasögon när jag sitter här i min fotölj. Persiennerna bryter ljuset till diagonala ränder som söker sig över min trötta kropp. Jag försöker tänka klart men allt bara suddas ut tills min hjärna är ett mos av kärlek, trycket i bröstet och gråten i halsen. Jag har fått för mig att jag inte ska lämna rummet idag. Det är den första riktiga vårdagen, och jag tänker inte omfamna den. Jag ska vara på mitt rum tills jag blir ett hungrande skelettmonster som väntar på någon slags natur. Någon slags glittrande inspiration som får mig att aldrig mera bli ledsen eller elak. För då har jag förstått vad det hela går ut på.
Saker jag vill göra men inte vågar. Saker jag gör men ångrar. Jag vill bara vara en god människa som gör det jag önskar i livet.
Dagsfilosofi
Jag tänker att jag är John Coffey och att jag utandas det svarta inom mig.
Andas in kärlek, Andas ut hat.
Tanke
Det är verkligen sant att om man berättar för en tjej så tror hon på det en stund men om någon säger till henne att hon är ful så kommer hon föralltid komma ihåg det.
Jag kommer i alla fall fortfarande ihåg
